Reportageanalys

Vi har läst två reportage om Håkan Hellström och nedan kommer jag analysera dessa reportage.

De tre huvudpunkterna jag har valt att lyfta upp är följande: vinkel, personbeskrivning och fakta.

Fakta

Det första reportaget heter Den ofrivilliga hämnaren och är skriven av en viss namn vid namn Erik Almqvist. 

I detta reportaget tycker jag att skribenten beskriver Håkan Hellströms karriär mycket detaljerat. Skribenten har valt att berätta för oss höjdpunkterna i Håkans karriär under de senaste åren. Vi kan till exempel veta att Håkan fick en miljon kronor för att spela uppföljaren till debutskivan år 2002 och andra höjdpunkter under hans karriär.   Till skillnad från det andra reportaget som heter Segerns sötma och är skriven av Fredrik Strage så beskriver det första reportaget Håkans karriär mest medan det andra reportaget mest lägger fokus på Håkans liv. När jag läste det andra reportaget kunde jag snabbt konstatera att skribenten lade mycket tid på att intervjua Håkan om hans liv, från början till slut och fokuserade inte lika mycket på karriären som den första skribenten gjorde. 

Dock tycker jag att skribenten i det andra reportaget hade alldeles för mycket fakta om Håkans liv, ibland tog han med lite onödiga detaljer som han kunde utelämnat.

Skribenten i det andra reportaget borde tänkt på att skriva mindre detaljer om Håkans liv för det kan bli lite långtråkigt för läsaren då denne kanske inte är särskilt intresserad av Håkans barndom och skolgång.

Vinkel

Vinkel skiljde sig en hel del mellan de två reportagen. Den ofrivilliga hämnaren beskriv mycket om Håkans liv innan karriären som jag skrev ovan. Mycket om Håkans barndom och hans skolgång kunde man läsa i reportaget.

Detta tycker jag inte intresserar så många människor som inte är ett stort fan av Håkan Hellström. De som verkligen är ett fan av Håkan skulle nog uppskatta detta reportage. Jag är tyvärr inget fan av honom och skulle därför vilja ha ett annorlunda reportage som mer beskriver hans musik så jag skulle kunna få en bild av vilken sorts musik han arbetar med.

Segerns sötma skulle däremot uppskattas av en läsare som inte vet så mycket om Håkan och kanske inte är ett riktigt stort fan av honom. Här får man veta mycket om Håkans skivor , hans karriär och musik. 

Så vill man veta mer om Håkan och om man inte har så mycket erfarenhet om honom innan kanske det är bättre att välja Segerns Sötma. Är man ett fan av honom så skulle jag nog rekommendera Den ofrivilliga hämnaren.

Personbeskrivning

Jag tycker att de båda reportagen beskrev Håkan på ett mycket detaljerat sätt. Vi fick i båda reportagen veta mycket av Håkan och hans beteende och man fick en tydlig bild av honom. 

Men en sak jag märkte var att personbeskrivningarna var lite överdrivna vid vissa tillfällen. Ibland fick skribenterna Håkan att framstå som en mycket utvecklingsstörd person och jag tror inte att han verkligen är så i verkligheten. 

Bortsett från detta tycker jag att personbeskrivningarna i de båda reportagen var rätt hyfsade och detaljerade.  Dock tycker jag kanske att vissa beskrivningar kunde utelämnats till exempel när Håkan förlorade sin oskuld och så vidare, dessa saker kanske är lite för personliga. Men jag måste även säga att det är sådan fakta som får läsaren att läsa vidare.

När jag skriver ett reportage ska jag tänka på följande:

• Att inte ta med alldeles för mycket fakta, särskild onödig fakta som läsaren kanske inte är speciellt intresserad av annars kan reportaget bli ganska långtråkigt och läsaren kan tappa intresset för att läsa.
• Försöka hålla mig till ett ämne när jag skriver reportaget och inte hoppa runt och skriva om en massa olika ämnen som skribenterna ibland gjorde i de olika reportagen. Om man hoppar runt mellan olika ämnen kommer man till slut förlora den röda tråden och flytet i texten.
• Att beskriva personen med måtta. Det är inte nödvändigt att lyfta fram en massa detaljer om personens utseende och beteende utan huvudsaken är att fokusera på ämnet man ska intervjua personen om.